butterflys in the sky
vinden viner och regnet öser
det dundrar och knastrar
jag vaknar med ett skrämt uttryck
ser mig omkring
ensamheten är slående
regnet övergår i hagel
det träffar fönsterrutorna som kulor
det går inte att sova mer
tiden står stilla och allt känns som en evighet
det är fortfarande mörkt
i blandningen av regn och hagel ser man små ljusglimtar
det är lampor på kolonin nedanför
det låter som att rutorna ska spricka
men jag kan inget göra
jag kryper än längre ner
djupare in bland mina täcken
där är det varmt och skönt
tiden står fortfarande stilla
knastrandet minskar
dundrandet slutar
jag somnar om
när jag tittar igen skiner solen
en himmel så blå
en skog så tråkig
en värld så ensam
jag betraktar den från min trygga säng
önskar det vore bättre
Hehe nu fick ni ett smakprov på min dåliga skrivar sida, men de var så det kändes i morse...
Kommentarer
Trackback
